Menar inte att det inte gör ont längre, för tro mig varje dag är en kramp. Men tillslut tvingas man inse att man kanske mår bättre av att förlora honom. Allt han förstörde gång på gång har en chans att byggas upp. Och trots att de var ett plågsamt hejdå, börjar jag inse att det kanske var menat att ta slut. För min chans att klara mig. Min chans att gå vidare från han jag älskade av hela mitt hjärta.